AUGUSTI
kan verkligen inte somna så tänkte skriva av mig lite ist.
Jag stör mig sjukt mycket på personer som tycker synd om en. Okej det låter fel. Visst det e "kul" när någon bryr sig om en. Men ibland kan det bli för mycket. Personer som man inte annars brukar snacka med eller va så bra vän med plötsligt börjar snacka med en, tycker synd om en för det har hänt en sak. Man blir inte mer intressant för det har hänt något?
Och alla ljuger. Man kan inte lita på någon. Jag erkänner, jag ljuger med om vissa saker. Ibland måste man, men jag brukar ha som regel att inte ljuga för mina kompisar. Att säga sanningen e alltid bäst, det kommer ut förr eller senare. Sanningen är inte lika hemsk som sveket som blir när någon ljuger för en. Det gör så ont. Speciellt om det är någon som står en nära. Och killar, det e nästan lika hemskt. Nästan ALLA killar ljuger om att dom gillar en. Inte alla men nästan. Dom säger en sak och sen visar det sig vara exakt tvärtom. Säg bara sannigen från början, lovar det blir mycket bättre. Visst man kanske blir ledsen då men inte lika mycket som om när man får reda på att något inte e sant. Att den personen har bara lekt hela tiden.
Nä nu får jag skriva massa jobbiga saker som ingen kommer läsa ändå. Fick skriva av mig iaf. Nu måste jag försöka sova. Godnatt / emmie
