emmieochelin

Harregud, det var flera månader sedan jag var inne här och skrev. Elin skapade en ny blogg och jag la ner. Orkade inte, och hade ingen tid. Jag är nästan aldrig hemma och när jag är det så känner jag inte för att lägga ner tid på att blogga.

Men jag tycker att ni läsare har rätt att veta varför det blev som det blev. Fast värken jag eller elin bloggar här längre har vi fortfarande besökare, helt otroligt.

Det jag skriver nu är helt och hållet sanningen, från mitt håll.
Jag och elin gled ifrån varandra. Hur vi än kämpade så blev det så. Hon prioriterade andra saker framför mig och jag prioriterade andra saker framför henne.
Jag är en sån person som tycker att när man har en nära vän, så går den vännen före väldigt mkt. Men elin har inte samma tankar. Det var där det skavde.
Från att träffas några gånger varje vecka blev det till en gång i veckan till en gång i månaden. Jag som person kan inte acceptera att man hamnar i sista hand. Att när någon annan inte har något att göra så hör kompisen av sig. Då tycker jag inte att man kan kalla sig bästavänner.
Och det va det som hände. Det blev bråk och tjaffs hit och dit. Så elin beslöt att starta en egen blogg. Vet inte varför men antagligen för att vi inte var vänner längre.
Tyvär blev det så, men båda personerna måste försöka för att få det att fungera.

Jag vet inte om jag kommer börja blogga igen. Jag har en egen blogg som jag har haft sen oktober, men knappt skrivit något där. Får se, isf kommer jag mest lägga in bilder.

Så, nu har ni få besökare som vi fortfarande har kvar, fått veta min sida av det hela.

Om jag börjar blogga igen kommer jag skriva det här, inte troligt, men får se i framtiden, allt kan hända.

Puss och kram! / emmie