emmieochelin

Ja, jag är jättedepp och sånt otrevligt idag. Men måste skriva av mej. Sluta läs om ni tycker att jag kommer att låta som en fjortis som är desperat efter kommentarer.

Varför är det så viktigt att visa en bra sida utåt? Varför är utseendet så viktigt?
Det är sant som folk säger, det är faktiskt utsidan som ger insidan en chans, men ändå. När man är med människor man träffat hundratals gånger, som sett en både sminkad och osminkad, i mjukisbrallor och festklädd. VARFÖR? Det är så onödigt.

Men jag är inte mycket bättre själv. Jag är noga med att inte visa bilder på mej som jag tycker att jag ser konstig ut på och skulle jag ha en bad hair-day har jag inte självförtroende nog att bara strunta i det och ha kul ändå, det kan förstöra hela min dag. Och tyvärr har jag alltför många sådana dagar, när jag känner att verkligen ingenting funkar. Jag blir ledsen. Önskar att jag såg ut som någon annan. En naturlig skönhet. Jag är inte ful med smink, men jag behöver de där lagrerna för att se något ut. Jag avundas de som kan komma osminkade med håret uppsatt i en hästsvans och fortfarande vara vackra. Jonna är ett bra exempel på det.

Jag är också trött på de som lurar i en att "nej men gumman, du är fin som du är". Fucking bullshit. Jag ser mej själv i spegeln varenda dag, jag vet hur jag ser ut. Jag har komplex för det mesta, att min näsa är för bred, att jag inte har några kvinnliga former, att min mage putar ut, att mitt hår är lockigt, att mitt leende är obefintligt och mina armar tjocka för att nämna några. Jag mår dåligt.

Visst har jag mina dagar när jag tycker att jag ser bra ut, när jag kan slappna av helt och inte känner att jag behöver stå med necessären i högsta hugg varenda minut, men de blir färre och färre. Och osminkat finns inte ens på kartan just nu.

Jag behöver något mer. Något som kan göra mej tillfreds med mej själv. Frågan är vad? För jag vet inte.

Godnatt! /Elin